Lysekils badhus och den så kallade Havsbadsparken är än idag en av de många attraktioner som folk besöker när de kommer hit. Här återspeglas 1800-talets nationalromantik och fascination vid antiken med dess fornnordiska villor och vackra parker och arkitektur. Man var övertygad om att bad innebar hälsa och hit kunde man komma för att genomgå regelrätta behandlingar i saltbad, varmbad, kallbad och massageinrättningar. När man åkte härifrån var man inte bara hälsan själv, chanserna fanns dessutom att man var förlovad eller gravid!
Det första badhuset invigdes år 1846 och var ganska litet med endast två bad. Med tiden utökade man byggnationen och snart fanns flera badinrättningar av olika slag. Efter att den nya badläkaren Carl Curman tillsatts om somrarna byggde man också de så kallade Curmanska villorna. Curman ordinerade omväxlande varma och kalla bad, liksom att man skulle dricka ett halvt glas havsvatten om dagen, masseras regelbundet och inta frisk luft. Detta var ett regelrätt spa och blev så småningom så populärt att man mot slutet av 1800-talet hade byggt ett antal hotell och sommarhus för gäster med olika ekonomiska möjligheter.
Den stockholmska societeten attraherades också oerhört av orten och med det ökade kraven på god mat och dryck, underhållning och olika festligheter. Det skämtades om hur många träffades och förälskade sig i Lysekil och badbehandlingarna ansågs ligga bakom många barnafödslar. Havsbadsrestaurangen som inrättades här var på sin tid en av de största i Sverige och kunde servera hela trehundra gäster på en och samma gång.
Självklart byggde man också ett så kallat societetshus dit tidens crème de la creme sökte sig för att underhållas av skickliga musiker i konsertlokalen, gå på dans två gånger i veckan och till och med gå på bal lite då och då. För att hålla balansen hölls även andakter här men endast de besökande gästerna hade tillgång till byggnaden. Lokalborna hade icke tillträde!